I fem år har jag velat göra det och iår så hände det äntligen. På torsdagen för ungefär två veckor sedan så tog vi bilen och åkte de dryga 13 milen mellan Protaras, där vi bodde, och Limassol, där våra hjärtan bor. Vi stämde träff med farbror Neo på stranden bakom hotell Miramar där hans vänner hyr ut båtar m.m. Målet idag var att vi tre tjejer skulle få parasaila. 

Vi lastade en båt full med folk, de som arbetade, engelska turister och oss själva och sedan bar det ut på havet. Jag fick parasaila sist, men det var värt all väntan. Jag var väldigt nervös, men när flytvästen och hänganordningen var på så kände jag mig snarare förväntansfull. Efter att jag blivit fastspänd i fallskärmen så fick jag sätta mig ner på båtdäcket. Motorbåten tog fart och fallskärmen lyfte. Jag vet inte hur högt upp jag var, men linan var på över 200 meter. Det var ändå jättehäftigt att hänga där uppe och se hela Limassol, det turkosa havet och lastfartygen vid kusten. Jag ångrar definitivt inte att jag gjorde det. Jag ångrar att jag inte gjorde det tidigare. 

Peace!

//the flying squirrel

btw, båtteamet påstod att de hade sett en caretta caretta i det stora blå  när jag var uppe i det blå. Orättvist!